humblyman

Dagens bdb & emo melodi: Tokio hotel, Monsoon
Bilden: Jag och ewe är emo.

Idag har jag tittat på vuxentv, och nej jag menar inte porr. Med vuxentv menar jag fråga doktorn, go'kväll, uppdrag granskning, halv åtta hos mig och plus. Jag märkte även att det varit "tillfälliga avbrott" på både 1an och 4an idag! Katastrof! (hoppas bara att jag inte blir tant på förtid, fast i och för sig så kanske jag kan gå i pension, förtids-tant-pension eller nåt! det vore kanske inte helt fel?!)
Så det mest exalterande idag var när den äldre mannen (även kallat gubben), tandläkaren, i halv åtta hos mig hade dijonsenap i sin vaniljglass! Helt galet.  Eller vänta lite nu... var det kanske när den vinkunniga kvinnan i go'kväll sa att det är "lite crazy att välja glögg med vaniljsmak" ?

Livet bär på så mycket möjligheter. Jag hoppas du vet det. Ibland är det precis som att de där dåliga besluten ledde till något gott. Som om att det finns en mening med allt, oavsätt vad vi väljer för väg i livet. Allt det oavsiktliga i livet leder något bra (det är i alla fall den smått naiva tanken jag har om livet), förhoppningsvis leder de dåliga erfarenheterna till nyttiga läxor, och kanske leder detta i sin tur till att vi inte gör om misstagen vi begått?! Jag är väl fortfarande ganska förvirrad antar jag. Kanske behöver det tänkas igenom lite mer?!


"Så länge du är övertygad om att det du gör har en mening, kan du ta dig igenom både rädsla och utmattning och ta nästa steg."
Arlene Blum

Dagens visa (tillägnad ewe): T.I., Whatever you like
Bild: Renée Zellweger i Could Mountain

Oh happy day. Ett glädjebesked via telefon.
"Jag trodde stormen skulle komma med ett våldsamt slag
Istället kom den i en varm och vacker sommardag "
Aldrig mer berben, berben. Aldrig.

Detta är min rektor vid namn Sture Brolin - även min nya ängel.
Han räddade mig från de hemska spanskalektionerna...
 (klaga inte på min sjukt snygga redigering som jag fixat i paint,  jag fattar ju inte photo shop!)

Är det inte konstigt att dåliga saker kan vara så vackra?
Just idag tillägnar jag denna konstiga kärlek till oljeplattformer, för trotts alla problem de orsakar är de (eller kan vara) vackra. Fascinerande. Tänk att bo där, på en plattform mitt på havet. Det är i alla fall allt jag kan tänka på just nu, för allt det andra är för jobbigt. Du vet när man har en sån där dag då man inte vill att morgondagen ska komma. Och ändå har vi ledigt imorn! Borde alltså vara possitiv. Ska försöka, för hur mycket jag än vill så kan jag inte stoppa klockan.

     

"med det som var förr
det har jag lämnat kvar
det får vara glömt
det var något som var
jag har börjat tro
att det finns nåt mer
att en sån som jag
har någonting att ge"



Låten: Bo kaspers orkester, En dag att bli kär på

Spännande. Fast ändå inte. När jag var liten minns jag hur jag längtade. Längtade och åter längtade.
Så växte man. På längden och på bredden. Man blev stor, växte upp. Och så nu.
Inte spännande alls. Inte ens lite.
Snö får man ju inte heller. Fast hade snön kommit hade jag hatat den.
Men så idag, skulle pappa och styvmor köpa julklappar. Vad ska jag få?
En servis, bestick och glas. Inte spännande. Jul.

Nu har jag skolkat i fem timmar och femtio minuter, om man räknar med rasterna. Så vad har hänt såhär långt? Jag har ätit upp halva min chokladkalender, kollat på Hem till gården och på fasligt spännande Andra avenyn. Lyssnat på AQUA och Markoolio. Ibland gör man vad som helst för att inte växa upp.


Dessutom har jag blivit superwoman, skulle nämligen klippa lite förut. Och saxen gick sönder!


The tune: Thomas Rusiak, Hiphopper
"Cause I'm a hiphopper yes I am"

Håliga leggings, strumpläst mot halt golv. Smala ben, stora fötter. Svettfläckar. Pizzadoft.
Bollsport och konditionsträning, få "förmåga att utföra eller uthärda något kroppsligt ansträngande". Handboll, vänster-nia. Ingen passning. Idrottslektion. Kulare kan man ha.


Myslåten: Escape the fate, The flood
Bild: mina mysiga raggsockor

Vet du hur många som mobbas i Sveriges skolor varje dag?
Inte jag. För mig är inte siffror speciellt vilktiga i detta sammanhang. Jag har varit nära mobbning under hela min skolgång, även om jag inte alltid märkt den. Ibland är människan bra självisk. Så länge det inte går ut över en själv så existerar inte problemet. Är det inte så? Vi ser inte det vi inte vill se.
En annan vetenskap är att försöka lista ut vad som försigår i lärarnas huvuden. Varför jobbar man som lärare om man inte värnar om elevens bästa? Och om jag någonsin igen får höra att de "faktiskt inte märkte något" eller "trodde det bara var en lek"  så kommer jag explodera.
Alla har vi väl en skyldighet att sätta ner foten i dessa situationer, men man kan väl ändå inte påstå att ett åtta-årigt barn har samma ansvar som en vuxen lärare.
När jag gick på lågstadiet och mellanstadiet såg jag klasskamrater bli slagna på rasterna, retade i omklädningsrummet och få glåpord kastade på sig. Detta skedde varje dag och jag blir fortfarande lika berörd när jag tänker på det. Även att det gått nästan tio år sedan denna mobbning pågick har jag svårt att respektera mobbarna för dem de är idag. Jag kommer aldrig kunna acceptera att det har hänt. Att det pågick så länge och att ingenting gjordes för att få ett slut.
Måste säga att det är skönt att inte se så mycket fysiskmobbning på gymnasiet, därimot så är det mycket utfrysningar och det är väl bara en annan typ av mobbing som jag ser det. Inte ens i arbetslivet kommer man ifrån mobbning. Människan är inte bara självisk, utan också väldigt fördomsfull.
Det är som när vi säger att makrill inte är gott, fast vi aldrig smakat det.
Och inte vill vi smaka det heller. Mobbning.

Sjuk, det är vad jag har blivit. Så jag har ägnat mig åt livsnödvändiga saker som att uppdatera min Ipod och mysa framför dansbandskampen... Och kvällens höjdpunkt måste varit Glennartz, dessa söta gossar med glimten i ögat. Inte nog med att de hade "looken", de sjöng ju dessutom margareta, favvis melodin...
Nu blir de till att stirra ut genom sovrumsfönstret i nån timme, mörker är alltid lika fascinerande.

Helgens låtval: The blackout, It´s high tide baby