I wish I could explain myself but words escape me



Fem, fyra, tre, två, ett, noll. Noll.
Men än är det ruta tre.
Tiden går sakta, så sakta men ändå så snabbt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0