Let death take care of itself

"Well I went too far and I came too close
I drove away the first one and now he's the coast
And I went to drift on a boat made of sand
It was leaking like a sift but I made it to land"
Konstigt att känna sig ensam på en planet med mer än sex miljarder av samma art.
Stannade uppe i natt. Tänkte på en massa saker. Efter allt tänkande blev jag tyst. Så idag har jag varit tyst. Skönt. Fast det må vara sant att jag skulle bli galen om alla andra i min omgivning blev tysta med. 
Jag tänker ta ett beslut. Ett beslut som jag inte ska låta någon annan vara delaktig i. Ett beslut som bara ska gynna mig. Jag ska vara självisk. Någon skulle nog dock påstå att det faktiskt är motsatsen jag behöver. Nej men oj, hörde jag ett pip? Deras komentarer försvinner ut i intet. De betyder egentligen ingenting. Bara inom mig. 

Faktiskt: i verkligheten, det faktiskt existerande.



Sweet music to my ear: Cardigans, Lead me into the night


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0